Jag går i vinterskor på hösten, alltid förberedd för storm. Jag kan tänka tills det knappt finns nått kvar, jag har känslor utan uppehåll. Jag har förlorat en tävling, men vunnit ett val. Jag kan sitta själv i parken, tills solen har ändrat färgen i mitt hår. Jag sträcker på mig så långt det går. Jag kan offra allt jag har för ingenting. Har bestämt att stå helt utanför det där som jag blir ledsen av.